För att kunna mäta hur mycket bränsle en bil förbrukar och huruvida den uppfyller de strikta utsläppsgränserna undergår alla nya bilar ett standardiserat provningsförfarande. Sedan den 1 september 2017 har det nya harmoniserade världsomfattande provningsförfarandet för lätta nyttofordon (WLTP) införts i hela EU för nya personbilar. Det efterträder körcykeln NEDC (den nya europeiska körcykeln) som har använts sedan 1992. Det blev obligatoriskt för alla biltillverkare att publicera värdena från den nya körcykeln från och med den 1 september 2018. På den här sidan hittar du de viktigaste uppgifterna om WLTP och hur det skiljer sig från NEDC, samt information om EURO 6d-TEMP-standarden och hur den är relaterad till provningsförfarandet för utsläpp vid verklig körning (RDE).
Sedan den 1 september 2017 har vissa nya fordon redan typgodkänts med hjälp av det nya harmoniserade världsomfattande provningsförfarandet för lätta nyttofordon (WLTP), vilket är ett nytt och mer realistiskt provningsförfarande för att mäta bränsleförbrukning och CO2-utsläpp. När det gäller passagerarbilar ersatte WLTP från och med den 1 september 2018 körcykeln NEDC (den nya europeiska körcykeln), som var det tidigare provningsförfarandet.
Körcykeln WLTP (det harmoniserade världsomfattande provningsförfarandet för lätta nyttofordon) bemöter viktig kritik mot NEDC (den nya europeiska körcykeln). I synnerhet ligger körprofilen för den nya körcykeln WLTP närmare vardagskörning, och den mäts inte bara för ett visst basfordon utan beaktar också påverkan från extrautrustning.
Tack var de mer realistiska provningsförhållandena är bränsleförbrukningen och CO2-utsläpp som mäts upp under WLTP i många fall högre jämfört med de som uppmättes under NEDC. Ett fordons dagliga bränsleförbrukning beror i stor utsträckning på den enskilda användningsprofilen och var och hur det körs: i stadstrafik, på landsväg eller på motorväg. De skillnaderna beaktas bättre med WLTP-körcykeln. I stället för att bara beräkna värdena "stadskörning, landsvägskörning och blandad körning" (enligt vad som stipuleras av EG-förordningarna 715/2007 och 692/2008) på grundval av en mer teoretisk körprofil, ger WLTP fyra enskilda värden för olika förbestämda körprofiler (låg, mellan, hög och extrahög) som baseras på statistiska undersökningar och analyser av användarprofiler och genomsnitt. Dessutom är WLTP-körcykeln mycket mer dynamisk än NEDC och avspeglar högre accelerationer, en högre genomsnittshastighet och en högre maxhastighet.
Det är dock fortfarande enligt lag obligatoriskt att publicera bränsleförbruknings- och utsläppsvärden enligt NEDC. Dessa värden är bakåtberäkningar från de uppmätta värdena enligt WLTP.
Det nya harmoniserade världsomfattande provningsförfarandet för lätta nyttofordon (WLTP) infördes den 1 september 2017 för nya fordonstyper. 12 månader senare blev den tvingande för alla personbilar och efterträder den tidigare använda NEDC (den nya europeiska körcykeln). Även om WLTP fortfarande är ett labbtest har det introducerats i avsikt att förse kunderna med uppgifter om bränsleförbrukning som ligger närmare det faktiska körbeteendet och för att skapa en ny nivå av transparens.
WLTP beaktar:
Tillvalsutrustning har också en påverkan på de siffror som fastställs med körcykeln WLTP. Du kan hitta WLTP-värden för det Opelfordon du är intresserad av i bilväljaren.
WLTP-körcykeln består av flera faser, som baseras på vardagskörningsprofiler från förare världen över. Jämfört med NEDC är den mer dynamisk, har färre stoppfaser och bygger på högre hastigheter över längre tid för att återspegla dagens körförhållanden.
Varje kombination av motor och växellåda i en viss fordonstyp testas med både den mest ekonomiska och den mest bränsleintensiva fordonsutrustningen. Även om införandet av WLTP har resulterat i en ökning av de publicerade siffrorna för bränsleförbrukning och CO2-värden så ligger dessa nu mycket närmare verklighetens faktiska bränsleförbrukning och CO2-utsläpp.
Observera: Värdena baserade på WLTP-körcykeln bestäms med en standardiserad och fördefinierad körcykel på en testbana.
Enligt de nya utsläppsnormerna för Euro 6d-TEMP måste fordonet redovisa sina utlovade utsläpp i framtiden under strängare testförhållanden. Det innebär att gränsvärdena för kväveoxider (NOx) och partikelutsläpp inte bara måste följas under de nya WLTP-laboratorieförhållandena utan de måste också verifieras i ett vardagstest.
Därför kräver RDE-testproceduren (realistiska körutsläpp) inte en fast körcykel. Avstånd, acceleration, utetemperatur, vindförhållanden och trafikförhållanden är fritt valbara inom givna statistiska gränsvillkor.
